fredag 17 december 2010

28 juni 2010, Bårhuset

Snart skall jag till Bårhuset, få se dig en sista gång. Då jag åker ner dit själv ska en präst från sjukhuset följa med mig. Aldrig varit på ett bårhus innan.

Röker 3 cigaretter innan jag går in o går bort i korridorerna. Får förklarat för mig hur det ser ut där inne och att jag kan se ett ärr bakom ena örat och att ditt ena öga är lite öppet, han berättar oxå en del annat som jag inte skriver ut här, jag undrar om dina armar syns? Nej det gör dom inte, prästen undrar om jag vill att dom ska synas? Ja det vill jag, jag vill se dina tatueringar, veta att det verkligen är du som ligger där.

Jag börjar gråta innan jag kommit in i rummet, har hållit tillbaka tårarna i korridoren dit bort men nu rinner dom nerför mina kinder.

Går in i rummet och tårarna rinner ännu fortare nu. Drar fram en stol och sätter mig bredvid dig. Klappar din arm, du e kall, tittar på dina tatueringar, det är verkligen du min älskade pojkvän. Går runt dig och sätter mig där en stund. men trivdes bättre på andra sidan om dig, din högersida som jag alltid gick på när vi va ute och gick och höll varandra i handen. Tårarna fortsätter att rinna, minns inte så mycket av tiden där mer än att jag grät och klappade dig på din arm. När jag vart hos dig i 45 min pussar jag på dig och säger Hej Då, är välkommen tillbaka dagen efter samma tid om jag vill. Jag tackar ja till tiden men meddelar även att jag kanske inte kommer, vet inte om jag orkar se dig en gång till, gör så ont i mig.

Tar spårvagnen och åker från Östra Sjukhuset till Gamlestan där jag går in i en blomsteraffär och köper tre röda rosor och ett kort, köper även en blomma till din granne som hjälpte mig. Går med tunga steg till din lägenhet, tårarna rinner nerför mina kinder.

Går upp till din dörr och hänger rosorna på din dörr med kortet där det står att jag älskar dig. Din granne är inte hemma så ställer blomman utanför dörren och går ner i källaren till en toalett som finns där, torkar tårarna, hör att någon kommer så jag går upp igen, det är din granne som kom hem. Hon säger att jag inte hade behövt köpa nåt men ville det då hon va så snäll mot mig när jag va utanför din dörr den 22 juni.