I dagsläget lider jag av posttraumatisk stress och minnesförlust, kan säga samma sak flera ggr om på enbart några minuter. Sitter för det mesta hemma, går inte ut, umgås knappt med någon, svårt med sociala kontakter, vill vara ifred men ändå inte. Försöker greja en del här hemma för att ha något att göra. Mitt humör vänder på en femöring, kan ena stunden vara glad o se fram emot något för att i nästa stund vända o ligga i sängen o gråta o må dåligt.Jag måste va sysselsatt hela tiden för att inte tänka o må dåligt, men inte så lätt alla gånger.

Har inte varit vid din grav på länge, vill inte ta tåget ensam ner, måste fixa nån som kör mig, för ner måste jag snart.