Saknar dig massa, vill ju krama och pussa på dig men kommer aldrig mer få göra det.
Idag så ringde Anneli från kriminalen i Göteborg, sa att jag var inlagd på sjukhuset så hon faxade hit obduktionsutlåtandet. Du hade hängt dig i hallen vid toalettdörren, va därför jag inte såg dig när jag tittade in genom nyckelhålet. Va elkabeln som du använde till tvättmaskinen som du använde. Du hade inga droger i kroppen, bara paracetamol så tror du hade tagit mina alvedon forte innan du tog ditt liv. Grinade som fan förut, saknar dig massa. Men nu har jag fått svar på i stort sett allt förutom varför du gjorde som du gjorde. Ligger i min säng på sjukhuset och tittar på ett kort på dig. Du ser så glad ut men innerst inne så va du inte det. Vill gråta men kan inte det just nu. Funderar på om jag ska försöka läsa lite eller inte. Ska lyssna på musik iallafall.
Minns dig som om det var igår som vi sågs sist. Men är ju mer än 8 månader sen sist.
Kommer alltid att minnas, sakna och älska dig. Vill ha dig tillbaka men kommer jag inte att få. Hatar att inte kunna må så bra som du hade velat att att jag skulle göra. Älskade dig så himla mycket. Fan vad jag vill gråta massa nu. Läsa pappren igen så kanske det kommer.
